sssalle

Ja idag var jag dödens råtta asså, så himla bakis. Men men, det är en annan historia. Först måste vi berätta om fredagen. Det skulle nämligen bli världens skönaste dag, tänkte jag. Jag träffade Ellen på stan, vi gick runt och tittade på julklappar (sure we did, blev mest till oss själv men dock, syftet var bra! =)). Jag övertalade Ellen att vi skulle köpa chokladpraliner till oss själva och smaska i oss när vi kom hem och hon var lättövertalad. Haha! Jag var bara tvungen, abstinens ni vet?!

Sen va jag bara hemma på eftermiddagen, åt mina praliner och annat godis och slappade. Sen var det dags för träning. Jag och mamma gick på aerobics 2 med Sören. Det var jobbigt som as och vi blev jätteirriterade för passet va inte lika kul som vanligt för man kom i otakt hela tiden för stegen passade inte till musiken eller nåt. Många höll med om att det var struligt iaf, men men, annars va de kul.

Mamma och jag hade planerat en skön hemma-kväll med sushi och champange (fira att jag fått jobb, timanställning på manpower "wiiiiiiii"). Vi köpte massa frukt och skar upp och lade fint på ett fat och åt sushi, drack champange och myste. Mitt i allt det sköna slappandet ringer Maddis:

M- Hej, vill du följa med till flamman?
A- Njae tror inte det, har inte tvättat håret sen träningen, slappar för fullt och känner mig allmänt opepp.
M- Kom igen, ta chansen nu!
A- Jag säger nej och ringer om 5 min om jag ångrar mig.

Jag får världens ångest, beslutsångest och känner att om jag åker så kommer jag ångra mig för att det säkert inte blir kul ändå och jag kunde ha suttit hemma och slappat, och om jag inte åker kommer de ha jättekul och jag kommer ångra mig. Efter mycket om och men ringer jag till maddis, typ 20 min senare och bestämmer mig för att hänga med. Blev dessutom aspepp när jag gjorde mig i ordning! =)

På flamman fanns det lite gott och blandat, och det blev en hyfsat trevlig kväll. Men jag tror att jag skulle kunna ha mycket roligare där en annan gång.

Lördagen då, ja jag gick upp tidigt som attans för mamma och jag har ju vår lilla lördags-tradition. Tränar på morgonen och äter frukost på Berget efteråt. Jobbigt att träna men gott med scones! Mums!
Sen fick jag en jättefin namnsdagspresent av mamma lilla, ett pilgrimshalsband från in-more. Fick välja själv. Toppenpresent!

På kvällen va de dags för fest, och jag vet inte om jag orkar berätta om den sjuka kvällen fullt ut men...Jag va iaf med Sarah och Sofia bland annat, vi va först hos Sarah, sen hos Emma, sen hos Jens, sen försökte vi komma in på platå, men sofia och jag kom inte in då så då drog vi hem till jens igen och sen vidare till plaza, och sen slutligen till platens, hakepi och sedan hem. Herre gud! Känns som jag var överallt och ingenstans den kvällen. Men det var riktigt kul och ja, full som en kastrull var vi ju allihopa också så det gjorde väl bara det hela ännu mer crazy. Jens bjöd på allt!

"Vi vill ha en drink med cocos och ananas!"

Man tackar och tar emot, men ångrar mig kanske lite i efterhand att jag drack drinkar så pass sent som jag gjorde. Drack kanske sista drinken vid två halv-tre nån gång och somnade vid 4. Gick upp kvart över åtta (om man nu kan kalla det att gå upp). Fan va bakis jag var, kunde knappt stå på benen och t.o.m. fortfarande lite full tror jag.  Mådde illa som fan och förstod inte hur jag skulle kunna göra mig i ordning och åka till jobbet (Dahlbergs Café) men jag gjorde det till slut. Och när jag kom till jobbet tog jag två panodil, blev matad och omhändertagen av Caroline. Haha! Hon gav mig en coca cola och hällde salt på min hand och sa åt mig att slicka och dricka. Som tequila fast med cola. Man behöver tydligen både massa socker och massa salt för att bli återställd, och nej! Det var inte vidrigt, rätt ok faktiskt! Och faktum är att det faktiskt hjälpte, jag drack colan, åt några kakor och sen mådde jag bättre så jag kunde jobba iaf. Sen gick det i perioder hela dagen hur jag mådde, ena sekunden prima och andra lite tröttare och hängigare men det gick fint. Jag levde på kakor, bakverk och en strömmingsburgare under tiden, haha! Som tur är var ju både sofia och Sarah också bakis (eller, ja, fortfarande fulla kanske vi ska säga istället) så jag var ju inte ensam. Sämre för Cafét dock, haha!

Nu är jag iaf hemma och jag överlevde dagen, men fan va trött jag är. Ska sova nu tror jag.

"När fulaste killen på festen börjar bli snygg är det dags att gå hem!" (eller vad säger du Sandra?)